Rytorpet

 

Detta torp som var byggt intill den gamla vägen från åbron och upp mot byarna Stavsätra och Brusarp, var nog ett av de äldsta torpen här. En änka, Ingrid Bengtsdotter född 1750, bodde här till fram på 1820-talet.

Sven Svensson, som var född i Algutsgård år 1796, kom hit på 1820-talet med sin hustru Brita Nilsdotter född i Mellangård år 1795. De hade en dotter, som var född 1826 och hette Gunborg. Hon gifte sig år 1851 och flyttade härifrån. Deras andra dotter, Svenborg född 1828, gifte sig år 1853 med Jakob Svensson och övertog torpet. De fick 2 söner: Sven född 5/12 1854 och Nils Johan född 27/2 1858. Redan året efter dog Svenborg och Jakob gifte om sig något år senare med Anna Stina Johansdotter och även de fick några barn.

 

Det ser ut som om Anders Nilsson från Brusarp flyttade hit till Rytorpet sedan Jakobs familj hade lämnat torpet. Kanske bodde de kvar här. Anders var född 1803 och hans hustru Brita Nilsdotter var född 1795 i Extorp.

Det verkar som om torpet blev en backstuga efter ”laga skiftet” år 1863. Då delades dess marker mellan 2 hemman och byggnaderna kom bort ganska snart därefter.

 

Det berättas, att vid en kulle ovanför ån skedde någon gång tillbaka i tiden gjutning av en kyrkklocka. Det skulle vara den nuvarande stora kyrkklockan i Nöttja kyrka. När de fått malmen flytande, så att den kunde föras in i formen, kom en kvinna dit och hade med sig en packe silver- och guldsaker, som hon lade i den smälta malmen. Där smälte de och blandades med malmen. Det var detta, som gjorde att klockan fick en så vacker klang. Denna historia gjorde, att man gärna

ville bygga ett torp här.