Tillbakablick på byarna i Nöttja socken med en särskild undersökning av torpbebyggelsen.

Genomgång av byarna Bolmaryd och Västerhult

 

Hur de här byarna har kommit till är svårt att få fram konkreta uppgifter om. De fakta vi här skall föra fram, har vi skaffat oss från husförhörslängderna från 1700-talet och fram till år 1900 samt från hur soldattorp och soldater var placerade i de olika hemmansdelarna. Vi har granskat storskifteshandlingar från 1700-talet, då byarnas gränser fastställdes.

Under 1800-talet med början omkring år 1830 genomfördes ”laga skifte”, då varje gård fick mer sammanhängande skiften. Tidigare hade gårdarna haft åkrar och ängar fördelade i små skiften på olika ställen i byns inägor. Utägorna var inte delade. De ägdes gemensamt. Med denna fördelning var det nästan omöjligt att öka till exempel åkerarealen eller slåtterängarna, men efter ”laga skiftet” blev det stora utökningar av åker och äng.

Före ”laga skiftet” fanns i Bolmaryds by 12 hemmansdelar och i Västerhult 4 st. De 12 hemmanen i Bolmaryd hade före ”laga skiftet” år 1840 42 tunnland åker, men 193 tunnland äng eller fåll och utmarken var 1.460 tunnland. Fram till år 1980 har åkern ökat till 280 tunnland.

Före skiftet var samtliga bostäder och uthus tätt samlade från Södergård till Norregård. Efter skiftet flyttades 2 Södergårds- och 2 Skattegårds-hemman ut från inägorna.

Före år 1840 var byns bostadshus låghus eller så kallade ryggåsstugor med näver- och torvtak, vissa med halm. Något av husen var förlängt med en högre utbyggnad som hade ett rum på andra våning.

Utmarken var i stort sett utan skog, varför det var ont om vedbränsle och torv från mossarna var den förnämsta värmekällan.

I början av 1800-talet fanns närmare 800 människor bosatta i Nöttja socken. Hemmanen delades, för att där skulle kunna bli fler bosatta, när innevånarantalet ökade. Man kan förstå, att det inte var lätt att klara behovet av mat och kläder. Kläderna tillverkade man till största delen i hemmet. Familjerna var stora, trots att ganska många av barnen dog under de första levnadsåren. De flesta av hemmansägarna hade även pigor och drängar att ge föda och kläder till.

I samband med Indelningsverkets tillkomst uppfördes en stor mängd soldattorp. Flera hemman bildade en rote, som fick ordna markområde och byggnader till soldattorpen. Jordområdet skulle ge soldaten en viss möjlighet att försörja sig, då lönen för till exempel infanterister var oerhört låg. I Bolmaryd var det Södergård och Byagård, som bildade var sin rote. Med hjälp av grannarna byggdes soldattorpen.

Södergårdens torp byggdes vid Röreå där vägen mot byn tog av från allmänna vägen Annerstad-Hamneda.

Byagårds soldattorp byggdes lite längre fram mot byn mellan vägen och Bolmån.

Under 1700-talet fick Södergård tillstånd att slå ut en intäkt längst bort i nordost av utmarken, där det fanns möjlighet till slåtterområden intill Röreå. Man fick sedan anlägga ett torpställe där, som hette Svenstorp, därför att den som blev boende här hette Sven. Han var troligen en son till den Södergårdsbonde, som ordnade det här torpstället. Endast dessa 3 torp fanns i Bolmaryd före ”laga skiftet” år 1840, men i Västerhult fanns också ett soldattorp, som de 4 hemmansdelarna där bildade roteför. Dessutom fanns det ytterligare ett torp och troligen en backstuga.

Efter ”laga skiftet” slogs det ut flera torp. På Mellangårds marker byggdes torpet Österås på gränsen till Västerhults inägoskift och Perstorp nordöst om häradsvägen till Hamneda. Där byggdes också en backstuga sydväst om vägen. Från Frälsegård slogs ut ett torp intill den samfällda torvmossen. Det gränsade till Västerhults ägor. Först kallades detta Rosenlund och sedan Jonstorp. I utmarken vid gränsen mellan Södergård och Ryds by slogs ut ett torp, som kallades Anderstorp, därför att den som byggde ut detta hette Anders Petter. Senare döptes det om till Frostemosse.

På Byagårds marker byggdes ett torp, som kallades Ulfsberg och senare Skoghem. Det sista torpet placerades på Lilla Skattegårds mark intill Hamnedavägen och hette Annelund.

Vid ”laga skiftet” flyttades Södergårds soldattorp till södra delen av inägorna intill sjön Exen, där det sedan bodde soldater fram till år 1900.

Det gamla soldattorpet vid Röreå övertogs av soldaten, som skulle lämna sin tjänst år 1844. Det bytte namn till Olofstorp, eftersom soldaten hette Olof Blomkvist. Olof Blomkvist var son till Jonas Blomkvist, som varit soldat på Södergårds torp från år 1797 till 1814. Då blev han dödad i en strid mot Norge. Därefter fick hans son Olof övertaga tjänsten. Han bosatte sig på sin fars torp år 1815, då han gifte sig med Elin Jonasdotter från Göteryd född 16/10 1791. Olof var född 7/5 1790. Han bodde kvar här som soldat till efter ”laga skiftet” år 1844. Det var när han avgick som soldat, som han fick köpa detta gamla soldattorp, vilken nu låg under Skattegård. Han bodde kvar här till sin död 4/5 1884. Troligen bodde någon av deras barn kvar här några år. Därefter flyttade Anders Petter från Frostemosse hit och senare Lavis från Jonstorp. Sedan dess har bostaden byggts om. Nära släktingar till ägarna till gården har varit bosatta där. Bostaden finns kvar fortfarande.

I Södergårds äldsta soldattorp bodde en soldat, som hette Sjönbäck. Han var anställd där på 1750-talet. Efter honom kom Johan Liljedal, som var gift med Martha Liljedal. De bodde här till mitten på 1790-talet. År 1797 kom Jonas Blomkvist född 5/1 1755 hit med sin familj. Han var gift med Britta Stina Winter, som var född i Skåne, där de bott en tid. Deras barn hette Maja Greta född 1785, Johannes född 1787 och Olof född 7/5 1790. Dessa var alla födda i Bolestad, Källna i Skåne. I Bolmaryd fick de ytterligare 2 barn, Ingeborg född 1798 och Abraham född 8/10 1803.

Jonas var soldat här till år 1814, då han blev dödad i kriget mot Norge. Det blev sedan svårt för hans hustru och yngsta barn.

Blomkvists son Olof hade blivit soldat i Göteryd, men fick flytta hit till Bolmaryds soldattorp år 1815. Han var gift med Elin Jonsdotter född 16/10 1791 i Göteryd. De hade sin tjänst här till år 1845. De fick 7 barn: Jonas född 1817, Johan Gustav född 1818, Carl född 1820, Anna född 1824, Sven Johan född 1826, Anders född 1831 och Bengt Magnus född 18/9 1833.

Efter ”laga skiftet” fick Södergård sitt nya soldattorp vid sjön Exen och hit kom soldaten Bengt, som fick överta namnet Blomkvist. Han var född 1821 och gift med Lisa Stina Svensdotter även hon född 1821. De bodde här till slutet av 1870-talet, då de flyttade till Halmstad med familjen. De hade 3 barn födda här. Det ser ut som om en soldat Bolm har bott här något år. Därefter var Otto Wadensten soldat här. Han var född 1857 på Brödraberg och hans hustru Kristina Nilsdotter var född 1855. Ett barn föddes här år 1885. Korpral August Frits född 1853 och gift med Josefina

Johansdotter född 1851 hade tjänst på Otto Wadenstens föräldrahem på Brödraberg. Därför bytte de soldattjänster, så att Otto flyttade till Brödraberg och August Frits kom till Bolmaryd Södergårds soldattorp. Frits var kvar i Bolmaryd tills soldattjänsten upphörde. Efter honom kom ett äldre par från Hinneryd hit och bodde här till år 1914. Det var Jonas Svensson och hustrun Ingrid Kajsa.