Nöttja by

 

Den här byn var centrum för vår socken så långt tillbaka i tiden, som vid uppförande av kyrkan här. Det sägs, att den första kyrkan var en stavkyrka, som byggdes på 1000-talet. Att den byggdes här sägs ha berott på, att man gjort försök på andra platser, men inte lyckats bygga färdigt.

Då gjorde man en släpa med en stenhäll på och spände för oxar. Där de stannade, blev det bestämt att den tomten skulle ”nöttjas” till kyrkobygget. Därav kommer också namnet Nöttja, tror man.

Innan dess hade det bott folk i de övriga byarna. Det syns på de gravar som finns i Bölminge, Bolmaryd och Balkarp. De första från stenåldern.

Nu ska vi inte gå så långt tillbaka i tiden, utan se var torpbebyggelse skett och vad som hänt byarnas hemman under 1800-talet. De första torp, som ordnades, var soldattorpen. De fick startas år 1700, men även andra torp blev upprättade då. Det var under Karl XI:s tid, som bestämmelserna om soldatorganisationen kom till stånd. I bestämmelserna ingick, att alla byar skulle ordna byggnader och markområden för ett eller flera torp. Det skulle ge soldaten möjlighet att leva med hustru och barn. Dessa torp blev för det mesta placerade utanför byns inägor. Inägorna var fördelade mellan de hemman, som fanns i byn. Där fick man en mängd små skiften för åker, äng och så området kring byggnaderna med tomten och ”fållen”, trots att de låg så tätt intill varandra.

I Nöttja by hade Stomhemmanet sin areal i ett avgränsat område norr om åbron från kyrkan och längs Bolmån. De övriga hemmanens inägor var placerade söderut längs ån och till största delen väster om ån. Men tack vare bron, hade byn även marker öster om ån. De räknades som utägor. Byn hade storskifte år 1796. Då fick man gränserna mot byarna bestämda. Man delade inte stamhemmanen. På grund av att en kvarn varit anordnad vid Kvarnagård i 100-tals år, hade där satts upp en byggnad för den som skötte om kvarnen. Vid storskiftet fick de en inägoskift utslagen närmast Stavsätra och Brusarp. I övrigt fick alla del i utmarkerna utan gränsbestämning. Sockengränserna hade bestämts tidigare. Det blev beslutat, att ”laga skifte” kunde anordnas från 1830-talet, men Nöttja by väntade till år 1860. Då hade de flesta byarna ordnat sina ”laga skiften”. Byns utmarker fanns väster ut mot gränsen till Extorp och Annerstad, men de hade också utmark öster om ån. Den tycks vara avsedd som betesmark för Algutsgårds hemman. På utmarkerna var

placerat ett soldattorp upp mot Flymossen, som Södergård anordnat och samtidigt ett torp öster om ån, Oxborg. Även de flesta av de övriga torpen startades i början på 1800-talet. De fanns uttagna före ”laga skiftet”.

Det dröjde 65 år från storskiftet, innan de fick ”laga skiftet” till stånd. Vid denna tid var alla byggnader samlade mellan nuvarande Ågård och Backagård, alla utom Stomhemmanet och Kvarnagårds inägoskiften. Vid starten av förhandlingarna var grannbyarna representerade, men någon ändring av gränserna förekom inte, utom något av Engtorpets gränser mot Extorp. Det blev många, som fick flytta sina byggnader, när de fått sina skiften fastställda. Algutsgårds 3 hemman blev flyttade öster om Bolmån och Södergårds 2 hemman blev flyttade söderut, där det fanns 3 torpställen förut. Även Mellangård fick flytta sitt ena hemman längre neråt Bolmån. Alla bostadshusen utom Stoms var av den gamla typen av låghus med takåsar och taken täckta med näver och torv. Ladugårdarna och andra uthus var dock täckta med halm. De hus, som fick flyttas,

blev dock byggda på det sätt, som man fått modell på under senare tid.

Det har konstaterats, att skorstenar i bostäder inte fanns förrän i början på 1700-talet. Innan dess hade man endast en eldstad i mitten av bostaden med en lucka i taket för röken. Åkerarealen fördelades så, att Backagård fick omkring 7 tunnland och Ågård med 2 hemman endast 5. Södergård fick 6 och Stom knappt 4 tunnland. I Algutsgård räknade man med, att man skulle få 4-5 tunnland, men byborna måste hjälpa dem att få detta. Mellangârd med 2 hemman fick omkring 5 tunnland. Det blev en snabb utökning av åkerarealen efter ”laga skiftet”samt en allmän ombyggnad av bostadshusen.

Ett torp i Flyen, där marken hörde till Kvarnagård, byggdes nu år 1862, när gränserna var fastställda. Svens Nilsson och hans hustru Beata med sina barn flyttade dit från Svenstorp i Bolmaryd.

Ett torp byggdes i Algutsgård. Det var Björkelund, som ännu finns kvar fast bostaden är

ombyggd. Den yttre formen är som från den gamla bostaden.

Ett av de äldsta torpen var Rytorpet, som var byggt intill den gamla vägen från åbron och upp mot byarna Stavsätra och Brusarp.

Vi börjar med Södergårds torp i Nöttja by. Till Södergård hörde ett soldattorp, men det låg vid Brödraberg och de hade ytterligare 5 torp. På 1860- och 1870-talet fanns det ett 50-tal människor i detta område. På Södergårds område fanns ytterligare 3 torp nämligen Sanden, Västerlund och Rocks backstuga.