Komministrar i Nöttja hafva varit:

 

Olaus Nicolai 1557-1566. Sedan kh. i Annerstad.

Corneiius Christierni Vashultonsis. Underskref Uppsala mötes beslut 1593. “En gudfruktig, skicklig och lärd man, den åhörarne så kär hade, att hvar söndag kommo ju några, som gåfvo honom en mark för hans trogna predikan. Hade studerat i Tyskland, på svågerns, kyrkoherden härstädes hr Göran bekostnad. Blef där promoverad. Vardt “scholemästare“ i Vexiö och dog i “pesten“ (1602). 1)

Andreas 0sængius 2) 1608-1613. Sedan kh. i Annerstad.

David Krok 1613-1621. Sedan kh. i Willstad.

Erland? 3)

Benedictus Christierni 1667-1670. Hans dotters ätt innehade arfsrätten till Annerstads pastorat, ända tills denna rätt upphäfdes och pastoratet förändrades till regalt.

Laurentius Laurentii 1670.

Petrus Wisstrinus till 1682. Sedan kommin. i Almundsryd.

Gudmundus Cannti Austrønius 1682 -(?). Född i Södra Unnaryd, där fadern var bonde. Intogs i Vexiö skola 1665 och blef gymnasist1673; stud. i Uppsala d. 30/8 1679; pv. 1681 till huspräst hos fru Virginia Reuter på Bolmsnäs; kommin. här 1682; lefde ännu 1695. “nöjd med Kanarp till boställe. då intet annat kan fås“. Hans dödsår finnes ej uppgifvet.

 

1) Se bisk. P. Jonæ likpred. öfver kyrkoh. H. Georgins, pastor i Annerstad.

2) Komministerslängden synes vara både oriktig och ofullständig i de källor, som stått oss till buds. Efter Cornelius Chr. upptager Rogberg hr Sven Nicolai, om hvilken säges, att han underskref Uppsala mötes beslut. Han skulle således hafva varit här redan 1593. Detta synes ock vara tämligen sannolikt, då Olaus Nicolai blef kh. redan 1566 och Cornelius Chr. efter sin komministerstid fortsatte sina studier och blef rector scholæ i Vexiö. Han kan således ej gärna hafva varit kommin. här 20 a 30 år. Äfven den omständigheten, att Cornelins Chr. dog redan'1602 såsom rektor i Vexiö, men hans här ofvan uppgifne efterträdare A. Osængius blef kommin. först 1608, talar fór, att någon måste hafva funnits mellan dessa båda. Emellertid har Wieselgren uteslutit Sv. Nicolai fran sin kommin.-längd.

Ännu en sak rörande de äldre kommin.-längderna bör här påpekas: Efter D. Krook, som var kommin. här till 1621, upptager såväl Rogberg som Wieselgren en hr Erland utan att uppgifva hans tjänstetid. Rogberg tillägger vid hans namn: “Pastori Kånna“ och Wieselgren: “Kom sedan till Kånna. Men vid beskrifningen öfver Kånna oninämner hvarken Wieselgren eller Rogberg någon pastor med namnet Erland. Äfven här är alltså ett fel.

3) Se föreg. not.

Aron Terselius (?) 1) -1735. stud. 1 Åbo 1696 och i Lund d. 14/11. 1706. Död 1735.

Petrus Sellezren 1735-1719. Född i Bergkvara i,Bergunda socken; Fadern frälseinspektor. Genomgick Vexiö skola. Stud.i Lund d. 14/9 1728. kommin. här 1735. Afsatt i febr. 1719 och hängd d. 28/5 s. å. på järntorget i Stockholm, emedan han förfalskat bankosedlar. “Nu hänger man präster“, yttrade den dagen en bankokommissarie till biskop

Serenius. “Nej. han hänger ej som präst utan som bankokommissarie“, svarade biskopen. Sellegren hade godt hufvud och vackra mekaniska anlag.

Petrus Joh. Betnlin 1749-1758. Genomgick Vexiö skola. Stud. I Lund. d. 3/8 1736. Kommin. här 1719. Afsatt 1758, dömd “för hor, dryckeri och svordom“; insattes på Kristianstads fästning men kom slutligen ut och blef skolmästare.

Magister Magnus Hamn 1758-1768. Stud. i Lund d. 11/9 1717; fil. magister i Greifswald 1752; kommin. här-1758. Afsatt för liderligt lefverne enligt Göta hofrätts dom 1768. Inlöstes på Vexiö hospital. Rymde utrikes

Jonas Nork 1768-1783. Född 1710 i Sandseryd och son till kh. Joh. Nork därstädes. Genomgick Jönköpings skola: gymnasist i Vexiö 1721; stud. I Uppsala d. 17/8 1729 och i Lund d. 9/2 1735; kommin. här 1768; past.-ex. 1771. Död d. 18/4, 1783. Gift med Anna Kristina Osaengia. Kand. Israel Lönnvall 1783-1792. Född 1743 och trol. son till kommin. Isr. Loenvall i Kråxhult. Stud. i Lund d. 11/10 1766: til. kand.; kommin. Här 1783. Död 1792. Kand. Johannes Lucas Gadd 1792-1804. Sedan kommin. i Hamneda.

Magister Sven Johan Videgren 1807 2)-1819. Född d. 1/9 1768 ochson till kh. D. Videgren i Ryssby. Stud. i Lund d. 15/9 1786: e. o. i krigskollegium 1792; pv. i Lund d. 14/12 1794; fil. magister, 1796; kommin. Här 1807. Död d. 3/4 1819.

Magister Johan Peter Wickelgren 1819-1827. Sedan kh. i Annerstad..

Peter Lundeberg 1827-1811. Sedan kh. i Bolmsö.

Carl Meurling 1847-1861. Född d. 18/7 1811 i Täfvelsås och son af kh. C. Meurling. Stud. i Lund d. 2/10 1830 och i Uppsala d. 5/10 1832; dimissionsex. höstt. 1835; pv. i Vexiö d. 23/6 1836: kommin. här d. 14/1 1847; 3) tilltr. d. 1/3 s. a. Död d. 7/4 1861. Gift med Maria Kristina Wickelgren, dotter af kh. J. P. Wickelgren i Annerstad.

Johan Lorentz Wickelgren 1861-1872. Sedan kh. i Odensjö och därfter i Virestad.

Carl August Butsell 1873-1886. Sedan kh. i Bolmsö.

Johan August Rosenqvist 1886-1888. Född i Hultsjö d. 8/6 1851. Fadern gårdsfogde. Genomgick Vexiö h. alhn. läroverk. Stud. i Uppsala höstt. 1876; teor. teol. ex. d. 31/5 1882; prakt. teol. ex. d. 15/12 s. år.; pv. i Vexiö d. 17/1 1883; kommin. här d. 14/8 1886; erhöll på egen begäran afsked före tillträdet; kh. i Åtvid af Linköpings stift d. 2/3 1888, tilltr. d. 4/5 1889. Gift med Maria Tillström, dotter till kh. E. G. Tillström i Dädesjö.

 

1)Utnämingsåret obekant.

2) Förmodligen tillträdes- ej utnämningsåret.

3) Tillsättningen af komministraturen tog lång tid; enär både domkapitlets förslag och det den 15 mars 1846 förrättade valet öfverklagades. Först sedan besvären blifvit afgjorda hos k. m:t. som fastställde valet, kunde domkapitlet utfärda fullmakt å tjänsten d. 14/1 1817.

 

Karl Mauritz Bredberg 1888-. Född d. 31/12 1863 i Långaryd. Fadern fanjunkare. Mogenhetsex. vid Jönköpings allm. lärov. d. 8/6 1882; stud. i Lund höstt. s. å.; tool. fil. ex. d. 30/5 1884; stud. i Uppsala höstt. s. å..; teor. teol.ex. d. 31/1 1887; prakt. teol. ex. d. 16/5 s. å.; pv. i Vexiö d. 17/7 s. å. kommin.här d. 9/9 1888, tilltr. d. 1/s 1889. Gift med Anna Ingeborg Emerentia. Sandberg, dotter till godsägaren T. Fr. Sandberg i Skeen.

 

Församlingen har haft sockenbibliotek till 1896, då det förolyckades genom eldsvåda. De flesta böckerna voro inköpta för ett belopp af hundra kronor, som för det ändamålet skänkts af en viss Schager.

Inga missionshus finnas i församlingen, och folket är mycketkyrkosamt.

Folket i Nöttja är utmärkt för vakenhet och intelligens såvälbeträffande det religiösa som i andra hänseenden. Ett gammalt ordspråk finnes, som säger: »Nyfiken som en Nöttjabo», och detta är öfverensstämmande med verkliga förhållandet. Nog förleder nyfikenheten Nöttjabon att pröfva på ett och annat nytt, men motsvarar det nya ej hans förväntningar, så återgår han till det gamla, som han sedan håller mera styft på än någonsin. Häraf alstras en konservatism, som är större i Nöttja än hos den sunnerboitiska allmogen i öfrigt.

Dessutom utmärker sig folket för snygghet och renlighet, hvilkataga sig uttryck i präktiga och trefliga hem.

Från folkskoleväsendets införande till 1873 utgjorde Nöttja tillsammans med Annerstad ett enda skoldistrikt. Sedan nämnda år har Nöttja utgjort ett skoldistrikt medjen flyttande folkskola Nöttja-Bölminge. På båda ställena äro skollokalerna nybyggda och välinredda.

 

Ordinarie folkskollärare i Nöttja hafva varit:

a) i Nöttja och Annerstads gemensamma skola:

Gustaf Otto Nordlander 1848-1849. Född 1818. Befordrad härifrån till Färgaryd och tillträdde ej tjänsten här.

Jonas Davidsson 1849~l855. Född 1825. Befordrad härifrån till Torpa.

Sven Johan Ekberg 1856-1872. Född 1832. Efter 1872 skollärareendast i Annerstad.

b) vid flyttande skolan i Nöttja

Lars Magnus Bergqvist 1873-1878. Född 1844. Befordrad till Holm i Hallands län.

Peter Vennström 1878-1882. Född 1839.

Bengt Mando Johansson 1882-1885. Född 1861. Död 1885.

Karl Leander Nystrand 1886-. Född 1863. Tillika. organist och kantor. Befordrad hit från Torpa.

 

 

***