Post och kommunikationer.

 

Kronobrevbäringen upphörde 1873. Då beslutade riksdagen att poststation skulle inrättas i varje socken ”som så behövde”. Men det dröjde ända till 1882 innan Nöttja fick sin poststation.

Det synes som det var i huvudsak kantor Nylander som drev på frågan om poststation i Nöttja. Nylander erbjöd sig i en skrivelse den 20 december 1876 att sköta poststationsföreståndarebefattningen för 150 kronor per år samt dessutom föra posten två gånger i veckan mellan Skeen och Nöttja. Men skrivelsen försågs med den vanliga påskriften: ”Anses ej f .n.

böra till vidare åtgärd föranleda”.

1881 togs frågan upp på kommunalstämma i Nöttja. Stämman beslöt enhälligt att bekosta arvodet till föreståndaren för poststationen i Nöttja, om sådan kommer att inrättas. Kantor J Nylander utsågs till föreståndare och förklarade sig villig att utan ersättning från postverket åtaga sig föreståndarebefattningen. I en skrivelse 1887 till generalpoststyrelsen anhåller Nylander ”i största ödmjukhet” om lön från Kongl generalpoststyrelsen i likhet med de mindre poststationsföreståndarna i riket. Han framhåller, att han under de fyra och ett halvt år, som han innehaft befattningen som poststationsföreståndare, ej avfordrat någon ersättning av den

anledningen att församlingen har att vidkännas ganska dryga utskylder till amorteringslån och till stat och kommun. Först efter ett avslag tillerkändes han från 1888 års ingång ett arvode av 75 kronor per år.

Han fick inte någon längre glädje av detta för han efterträddes redan den 1 oktober 1889 av soldaten och småbrukaren A. J. Lidell. Från sekelskiftet höjdes Lidells arvode till 120 kronor per år.

När Skåne-Smålands järnväg började befordra posten mellan Värnamo-Ästorp 1899 inrättades brevbäring mellan Hamneda och Nöttja. Vem som blev den förste brevbäraren kan inte med säkerhet utredas men under en tid lär Lidell varit både lantbrevbärare och poststationsföreståndare. De lantbrevbärare som kunnat spåras har varit, Johan på Stjärnsholm, Axel skomakare, Hugo Bengtsson och Karl Källson. Om Axel skomakare berättas att han gick vägen och vägrade att stanna på andra ställen än där brevlådor var utplacerade. Om någon ville sända med ett brev stannade

han inte utan han fick gå med honom till någon plats där någon brevlåda fanns. Det var bara utmed vägen Hamneda-Bölminge man fick posten i brevlådor. Till andra byar lades posten i affären i Bölminge och hos skogvaktare Johan Andersson i Balkarp.

Då lantbrevbäraren Karl Källson dog 1916 övertog Johan Andersson, Saxarp postlinjen vilken han med biträde av brodern August Andersson uppehöll till år 1960. Då övertog en dotterson till A. J. Lidell, Lennart Alexsandersson, linjen och kör ännu densamma. Den är nu bilburen och tydligt utökad. Några av ovanstående uppgifter år delvis hämtade från Erik Lindgrens ”Posthistoria från Ljungby kommun”.