Stavsätra by och Brusarps militärboställe

 

Stavsätra by hade lertag vid Bolmån samt fiskerättighet i ån vid Brusarpsgränsen. Brusarp var ett sammanhängande markområde, som två brukare arrenderade. Byn var alltså inte indelad i småskiften. Orsaken till detta var nog att det var ett trumpetare-boställe. Andra hemman hade var sin liten del av byns åkermarker, ängar och ”fållar”. Man hade delat upp de olika områdena mellan hemmanen i byn. Utmarkerna däremot var gemensamma för alla byinnevånarna. De fick till exempel rätt att föra ett visst antal djur till bete på den gemensamma utmarken.

På 1700-talet var det dock möjligt att efter tillstånd från häradsrätten få ta från ett område, som kallades intäkt. Hela intaget fick en hemmansdel ta hand om och ofta blev detta ett torpområde, som sedan med ett kontrakt överlämnades till en torpare. Stavsätra by hade 2 sådana områden, som blev torpställen och dessutom ett soldattorp, som togs ut från de gemensamma utmarkerna. När ”laga skiftet” hade ägt rum, blev dessa intäkter och torpställen ägda av den hemmansdel, som fick dessa områden i sitt skifte. Ibland blev det så, att ett torp blev delat mellan 2 till 3 gårdar. Då blev det svårare att ge nya kontrakt för arrenden.

Stavsätra hade år 1849, när man började med ”laga skiftet”, uppdelat byn i 6 enheter, varav soldattorpet och ett annat torp ”Björkelund” var beräknade som 1/12 mantal, och en annan hemmansdel var ägd av 2 personer. Under förhandlingarna vid skiftesdelningen blev det dock så, att 3 ägare till hemmansdelarna fick vardera 1/4 mantal. Den gemensamma marken för soldattorpet blev placerad på 2 platser. Ett på utmarkens gräns till Brusarp och det andra på gränsen till Horsöga och Nöttja byar.