En bok om Nöttja
Utgiven av:
Hembygdsföreningen
Bölminge Torp
Så ska vi titta på torp och backstugor, som kommit till stånd på 1700- och 1800-talen.
Storegård hade sitt soldattorp vid gränsen mot Balkö och Rönninge. Det hade varit ordnat där sedan 1700-talets början, men det är svårt att se namnen på soldatfamiljerna.
I slutet på 1700-talet bodde där en soldat, som hette Nils Bolm. Han och hans familj var kvar här till år 1825, då Peter Storm kom hit från Balkö, där han tjänstgjort tidigare.
Han var född 1788 och kallades soldat nr 18. Hans hustru Sara Andersdotter var född 1793 och de hade 7 barn, de 4 första var födda i Balkö och de 3 andra här på Storegårds soldattorp. De var här till år 1848.
Då övertog Johan Petter Eliasson Bolm soldattjänsten och bodde här ett par år. Omkring år 1850 flyttade han till Balkarp, där kan köpt en fastighet. Där bodde han sedan under hela sin livstid. Johan Petter hade troligen kvar tjänsten som soldat för Bölminge till slutet av 1870-talet, trots att
han flyttat från torpet.
Det ser inte ut som om Bölminge haft fler soldater. Sitt soldattorp sålde de till 3 fastighetsägare i Balkö på 1880-talet.
Det fanns även ett annat torp eller backstuga, som folk bodde i. Det kallades Svenstorp. Här bodde Johannes Jakobsson, som var född 1802 och hustrun Anna Håkansdotter född 1804. De kom hit år 1825 och bodde kvar här, tills Måns Håkansson född 1813 och Ingegerd Göransdotter född 1811 kom hit. Dessa bodde troligen kvar här till fram på 1860-talet.
I backstugan bodde fram till år 1826 Peter Persson född 1778 och hans hustru Anna Johansdotter född 1774. De hade en son Magnus född 1800.
Anders Håkansson född 1817, som bott i Bolmaryd Skattegård, bodde här med sin hustru Maja Greta Svensdotter. Anders dog här och hustrun bodde kvar till år 1879.
Längs den gamla sockenvägen intill åsen mellan Bölminge Storegårds gårdar fanns 3 torpställen, som köptes av innebyggarna och de fick ganska mycket mark.
Torpen hette Lövingshult, Lövingsdal och Lövingsberg.