En bok om Nöttja
Utgiven av:
Hembygdsföreningen
Nöttja marknad
Kreatursmarknad hölls i Nöttja två gånger om året, i april och oktober. Omkring sekelskiftet var marknaden av ganska stor omfattning. Fasta marknadsbodar var uppförda längs landsvägen mot Bäck där tillresande affärsmän, men också bygdens handlande, kunde hyra in sig under marknadsdagen. En omfattande handel med kor och oxar förekom.
Sedan järnvägen blev byggd kom uppköpare från norra Sverige och åtskilliga vagnslaster med djur avsändes från Bäck och Hamneda.
När Nöttja marknad började har jag inte kunnat utreda men troligen har den funnits ända sedan 1700-talet då de flesta så kallade frimarknader kom till. På frimarknader fick vem som helst driva köpenskap, i motsats till de enskilda marknader där bara borgare och handelsmän från den stad där marknaden var belägen fick driva handel. Ända in på 1920-talet hade marknaden stor tillslutning.
All annan verksamhet inom socknen var nedlagd. Även skolorna var lediga. Spritförtäring var vanlig och ordningen kunde det vara både si och så med. Det visar ett par protokoll från kommunalstämman. I ett protokoll från kommunalstämman 1886 står i § 6: För tillsyn att ingen beerförsäljning förekommer på Nöttja marknad utsågs kommunalstyrelsen. 1896 valdes på anmodan av Kungl. befallningshavande tre lämpliga personer att biträda fjärdingsmannen med att upprätthålla ordningen vid Nöttja marknad. Valda blev Carl Blomkvist, Nöttja, Axel Blomkvist, Extorp och Johan Svensson, Wästerhult. Ersättningen bestämdes till tre kronor till vardera varav kommunen betalar hälften.
På 1930 talet förlorade marknaden alltmer sin betydelse och upphörde slutligen helt.
M. Sch
.